Hörneå bys hemsida www.becken.se
Postbonden i Bäck 1736
I en nyliga artikel från den 1:a april 2024 berättades om att PostNord provat en gammal metod för postutdelning till slutkund, genom att återinföra "postbonden". Här tittar vi på originalet för drygt 300 år sedan.
I några tidigare artikelserier studerades dels landhöjningens effekter på hamnar och byar dels vägnätets tillkomst. Denna artikel om postvägar har hemvist på titelsidan Posten i Hörnefors. Kartmaterial är från Lantmäteriet, och regler om copyright återfinns i en tidigare artikel.
.jpg)
Bild 1. ”Charta öfwer Lands och Påstwägen uti Wästerbottns höfdinge döme. Förfärdigad efter Befallning Åhr 1736.
Postkartan har bakgrund i kustvägens tillkomst på 1600-talet. Detta berättades om i två nyliga artiklar om vägar i norra Ångermanland och i södra Västerbotten vid slutet av 1600-talet. Svenska Postverkets tillkomst dateras till 1636, således samma århundrade. Kustvägen norrut fyllde svenska stormaktstidens behov. Trafik och postbefordran mellan den Östra (Finland) och den västra Rikshalvan (Sverige) måste upprätthållas, inte minst då svag is innebar problem under höst och vår. Krig med ryssen har gamla anor, långt innan det sista kriget 1808/1809. Intresset för gruvnäring i Norrland börjar också skönjas vid tiden, med behov av landtransporter.
Bild 2. ”Scala Milliarium", se text.
Postkartan har måttangivelse "Scala Milliarium". Detta låter som "tusendelar", och för tankar till moderna kilometer. Men, kartritaren år 1736 hade inte gjort läxan såsom anmodades vid tiden, i alla fall inte för kartor i baltiska länder som då var del av Sverige. Hur många alnar en svensk mil bestod av skulle anges, vilket inte framgår av kartan. Nu var det nog underförstått att det handlade om 18.000 svenska alnar. Följande information hittas i boken "Landtmäteri Första samlingen Instruktioner och Bref 1628-1699" (inbunden STOCKHOLM 1901, ISAAC MARCUS' BOKTR.-AKTIEBOLAG).
För att bringa sakerna uti likformighet och rätt ordning, skola alla landtmätare öfver hela riket uti allt sitt Geografiska och Geometriska mätande räkna uppå en Svensk mil 18,000 alnar. Där till äfventyrs några kartor allaredan äro förfärdigade, såsom öfver Livland, Estland och dylika provinser, hvilka efter något annat miltal gjorda äro, så bör landtmätaren vid skalan af dylika kartor icke simpliciter skrifva Scala Milliarium, utan ock därvid uppteckna utaf huru många tusen Svenska alnar en sådan mil består eller räknad är, hvilket högnödigt pröfvas och ovillkorligen desideras för kartor, nås konnektions. skull.
Därvid skola de ock alla bruka en lika skala uti sitt arbete, nämligen Scala Stockholm ensis; dock står hvar och en fritt att densamma halfvera, fördubbla, eller på annat sätt distribuera, hvarvid de skola rätta sig efter hvar figurs och kartas storlek, samt laga så, att allt blir tydligt och rent föreställt, samt vederbörligen beskrifvet.
Så måste ock lantmätarne rätta och fördela sina snören, kedjor, stänger och andra mätningsinstrument er icke efter främmande och utländska mått, utan efter rätta Svenska Stockholmska alnar, på det uti allting jämnhet och likhet förspörjas måtte.
Längden på en aln har varierat under åren och så även mellan länder. Sedermera standardiserades en svensk aln till 0,593808 meter (!), i dess definition att 18 000 alnar var en svensk gammal mil (10 688 m).
Bild 3. Detaljer i kartan från 1736.
Den första postbonden norr om Ångermanland var den i byn Bäck. Därnäst norrut fanns bonden i Södermiölu, dagens Sörmjöle.
Vi återkommer till postbonden i Bäck (Bäcken/Becken, dagens by Hörneå) i en framtida artikel. Den tidigare bybon Mervi Sallinen intresserade sig även för frågan i ett mail till Redaktionen.
Gunnar Engström, 2024-04-03
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se